En bloggande västeråsare
Idag är det den så kallade “Fars dag”. Fars dag kommer som så mycket annat från USA och har anpassats av handeln för att passa dem bäst. De flesta länder som firar fars dag gör den i juni. Sverige och tre grannländer firar fars dag den andra söndagen i november. Ett hedrande av fadern har snarare blivit en dag för handlarna att sko sig.
Igår var det födelsedagsfest för fru Pransjö. Det var riktigt trevligt. Bra ordnat Terese!
Subjektviteten i sanningsdefinitionen är en felande länk som gör att en objektiv sanningen svårligen defineras. De kubiska sfärerna ställer till problem.
Vi backar lite och tar det från början. En vän vid namn Johan kommenterade mitt inlägg om Den riktiga sanningen! och lockade mig ut i en tankeresa.
Johan skriver: “…’alla sfärer är runda’ vilket inte skulle bli falskt bara för man hittar ett fyrkantigt objekt, då detta objekt är en kub och inte en sfär.”
Det var just denna mening som fick mig att sväva ut i tanken. Jag använder detta lösryckta citat för att fundera lite kring frågan om definitioner och problem med detta. Sfären får stå som modell för det allmänna problemt med definition och avsaknad av definition.
Det uppstår ett problem när vi stöter på den “kubiska sfären”.
Ett exempel. Vi vet att former finns. Till att börja med definerar vi alla former som sfäriska. När vi har stöter på “kubiska sfärer” tillräckligt ofta så definerar vi om dessa “kubiska sfärer” och benämner dessa kuber. Dock finns det förstås några som menar att omdefineringen inte är korrekt utan definitionen för sfär är den rätta.
Nu lyder (för vissa) den nya definitionen av alla olika former “Allt är sfärer utom kuber”. Problemet kvarstår även om vi stannar där. Vad händer när vi stöter på en pyramid? Några anser att det inte är en kub, alltså är det per definition en sfär. Andra anser att den är tillräckligt myckte kub för inte kallas sfär, alltså ska den kallas kub.
När den nya formen har funnits med i medvetandet tillräckligt länge definerar vissa om den till pyramider eftersom det inte passar in på kub med är unik nog att särskiljas. Definitionen för former blir “Allt är sfär utom kuber och pyramider”. Fundamentalistiska sfäriker menar att formen är en sfär och att en omdefinering är fel.
Så kommer det fortsätta. Några definerar om, andra håller tillbaka nydefinering. Vad är rätt och vad är fel? Konflikter uppstår mellan olika läger där alla anser att de själva sitter på sanningen. Det är ju precis det som är frågan. Finns det verkligen rätt och fel, är det inte bara en fråga om definition?
Det jag kallar sanningar – påståenden – förmedlas av förmedlare med ett mål. Målet är ofta att skapa sig en maktposition. Om vi vet det, varför följer vi dem då?
Sanningar förmedlas av människor som söker auktoritet. Sytet kan vara politiskt, religiöst, för att tjäna pengar eller annat. Det gäller inte endast till exempel politiska/religiösa ledare utan även de som kritiserar dessa “ledare”.
Så varför följer vi dessa om de bara gör det för att tjäna på det själva? Det finns två anledningar.
1. Det är bekvämt att ledas. Många vill inte tänka själv, det är smidigt att någon berättar vad som är rätt och fel, vad man får och inte får göra, hur man gör och hur man inte gör. Varför inte göra som luft och vatten och välja den lätta vägen?
2. Det skapas en trygghet hos en människa att veta att den som leder har svaret på alla frågor. Och att denne vet den “rätta vägen”. Varför inte välja den trygga vägen?
De flesta av oss väljer den lättaste och den tryggaste vägen i de flesta val vi gör. Det är inte fel i sig. Problemet uppstår om man inte är medveten om det och inte vågar/orkar/vill ifrågasätta. Då kan man ledas precis vart som helst utan att man själv märker det.
Så oavsett om det handlar om att höja och sänka skatter, tillbe den eller den guden eller avsetta presidenten så är det sunt att stanna upp och fundera över sitt egna val.
Varför valde jag denna vägan?
Hur hamnade jag här?
Var det ett passivt eller aktivt val?
Vad säger ledaren egentligen och varför?
Vad är sant? Räcker det att det är sant för en person för att vara sant eller måste allt som är sant vara sant för allt och alla? Är i så fall någonting alls sant?
Det finns tyvärr lite för många som anser sig känna till sanningen. De brukar även ha bevis för det. Det finns dock fundamentala problem i de flestas påstående.
1. Vad kan kallas sant?
2. Vad bevisar bevisen?
Vad kan kallas sant?
Är någon sant bara när alla kan konstatera detta personligen. Nej. Då skulle det inte kunna vara sant att det renar ute om jag sitter inne i en källare utan kontakt med utsidan. Du säger det men jag kan ju inte kontrollera detta på något sätt.
Jo, genom att resa mig upp och gå ut och känna regnets kalla droppar mot mitt ansikte. Det skulle förstås bevisa att påståendet var helt sant, eller? Nej. Och här börjar det grena sig och bli riktigt invecklar. Jag håller mig till två grenar så länge.
A: När påståendet sades satt jag i källaren. Vad som har hände ute innan jag kom ut har inte bevisats. Alltså är påståendet falsk för mig.
B: Bara för att jag känner kalla droppar mot mitt ansikte så bevisar det inte att det regnar. Det är ett antagande jag gör som alls inte behöver betyda att det är sant.
Ett annat exempel för A. Rut ringer Knut och ber honom komma över för hon har köpt hem godis. När Knut kommer till Rut finns där inget godis. Ruts sanning är att hon hade köpt godis. Knuts sanning är att det inte finns något godis.
Ett annat exempel för B. Knut tycker att Rut ser arg och sur ut. Rut är inte arg och sur för att Knut tycker det ser så ut. Sanningen kan vara att Knut förväntar sig att Rut ska vara arg och sur eller att Rut ser så ut pågrund av att hon tänker intensivt.
Vad bevisar bevisen?
De bevis som läggs fram är allt för ofta förstås inte bevis för det som de påstås att vara.
“Köp vår träningsmaskin så blir du smal.” En vältränad person visar att den använder maskinen. Det bevisar ju inte att man blir vältränad av maskinen. Men jag vittnar om att jag har blivit snal efter att jag köpte den. Det bevisar fortfarande inte att du blir smal av att köpa den.
“Köp denna så blir du gladare.” En glad person har saken. Det bevisar ju inte att man blir glad av saken. Din bästa vän har den också och vittnar om att man blir så glad. Det bevisar inte nått!
En rödhårig stal. Alltså är rödhåriga tjuvar. Två rödhåriga stal. Allt rödhåriga ÄR tjuvar! Nej. Ett påstående kan inte anses bevisat för att allt tyder på att det är sant på någon eller några.
Outro
SÅ! Vad är sanning och hur ska man bevisa något? Det är en fråga som inte får sitt svar i detta blogginlägg. Men räkna med att det kommer för jag har svaret!
För mig är detta både viktigt och intressant. Jag märker allt många jag träffar antar väldigt mycket och att de blandar ihop antaganden med sanning.
Tider är och har säkert alltid varit ett bekymmer på något vis. För vissa gäller det att få den att räcka till för andra att få den att gå. Gemensamt för alla, att hålla den.
TV var förstås storslaget när det kom. Förstå vad man sparade tid på att slippa gå hemifrån för att få fredagsunderhållning. Nu känns det dock helt förbi med TV. Man måste ju passar TV:s tider för att se ett program. Det funkar inte längre.
Redan nu läggs väldigt mycket TV-material ut på Internet så man när det själv passar kan titta på det. Trots att det finns mycket material så känns det ändå begränsat. Allt finns ju inte.
Inte nog med TV. Vill man se de nyaste filmerna så måste man ta sig ut från hemmet och till en biograf. Det som var ju det som var så bra att man slapp med TV:n.
Det går att hyra mycket film på nätet men inte de nyaste. De som går att hyra är de som släppts på DVD, inte bioaktuell film.
Har man brist på ledig tid kan man inte se de nyaste filmerna eller alla TV-program. Det är förlegat att hålla tider. När ska TV och filmbranchen inse det?
Idag blev det en skön söndag. För att inte sitta inne ock såsa hela dagen kokade vi varm choklar, tog kamerorna och stack ut utan mål. Vi hamnade i Sala.
På nyhetsmorgon i morse var det prat om att det finns konspirationsteorier om att USA själva ligger bakom 9/11-attackerna. En grupp som kallar sig Sanningsrörelsen och sidan vakna.se driver på denna teori och menar att det finns mängder med bevis att det är på det viset.
Professorn Erik Åsard berättade i Nyhetsmorgon att konspirationsteorin var falsk, precis som de flesa andra konspirationsteorier. Problemet med Åsard var att för mig som inte är insatt i frågan kändes han inte trovärdig. Det kändes som han hade förutfattad mening eller skyddade något.
Imorgon sänder TV4 Kallafakta som ska handla om just Sanningsrörelsen. Så kallade bavis för att teorin är sann finns i filmen Loose Change.
Idag kan man läsa följande: “Superhemlig video av nya IDG.se-appen läckt på nätet!”
Intressant känner du kanske. Ja problemet är bara att om man tittar efter vem som skriver det så är avsändaren IDG själva på just siten IDG.se. Tillsammans med citatet bifogas även en länk till det superhemliga klippet.
Det är en länk till youtube (http://www.youtube.com/watch?v=g7AoyFZ-GzE). Klippen publicerat av IDG Sweden.
Alltså det superhemliga klippen är publikt publicerat på youtube av IDG och IDG länkar själv till det från sin sida. Superhemligt. Nej. PR-trick. Och riktigt kass är produkten som visas också.
Var iväg och fotograferade lite höst idag. Kom iväg så sent så det blev solnedgång istället.
Efter fotoprat med en vän vid namn David testar jag att beskära en bild i formatet 16:9.
Alltid är det något som är farligt. Det kommer alltid nya saker som vi skadas av. Det senaste är multitasking, att gör flera saker samtidigt.
Skadan med detta är att vi inte kan fokusera på en uppgift om vi samtidigt uppdaterar facebook, bloggar och kollar mailen.
– Jag tror att det kommer att bli mycket ovanligare med djupa idéer som Einsteins i framtiden. Och konsekvenserna av det kan bli enormt allvarliga, säger professor David Meyer i ett radioprogram i SR.
Detta ger ju vatten på kvarnen åt de företag som förbjuder facebook på jobbets internet.
De pratar även i radioprogrammet om hur svårt det kan vara att komma tillbaka till “tänket” om man avbryts när man sitter med ett jobb. Det känner jag verkligen igen. När jag är inne i skrivande eller programmering så tappar jag otroligt mycket om jag bli störd. Det tar tid att komma tillbaka och ibland tappar jag fokus helt och får göra längre uppehåll.
Om man ska bry sin om risken med multitasking eller inte är upp till var och en. Jag känner att jag verkligen är i riskzonen då jag alltid gör hundra saker samtidigt. Flänger fram och tillbaka mellan uppgifter. Utan att göra klart går jaqg vidare, för att senade komma tillbaka och fortsätta. Är rätt övertygan om att mycket skulle gå fortare om jag gjorde en sak i taget.
Det kommande valåret kommer bli intressant. Man kan redan nu se att sossarna gör ett motdrag mot Moderaternas drag från före förra valet. Moderaterna ändrade strategi, började kalla sig Nya Moderaterna och gav sig själv epitetet arbetarparti.
Nu är sossarna på gång att kalla sig entreprenörparti. De fokuserar väldigt mycket på arbetsgivarna och inte som klassiskt på arbetstagarna.
Det ska som sagt bli intressant och se hur året blir. Kommer sossarna löpa linan ut? Kommer de ändra idiologiskt fokus?
Det är inte säkert att de gör det. Att prata företagare ligger i tiden och är en prioriterad fråga hos flera partier. Men när ett sådant vänsterparti som sossarna gör det börjar det bli intressant.
Prenumerera: Inlägg | Kommentarer
Copyright © RICKARD LUNDBERG 2012 | RICKARD LUNDBERG is proudly powered by WordPress and idiandong.
